we are young

Alla dessa tonårsperioder… Bläddrade genom bilder under de senaste åren. Helt enkelt bilder tagna under tiden då jag gick på grundskolan, (högstadiet). Dessa bilder är från sen jag gick i sexan tills åttan. Detta är trots allt sista “året” för mig, innan det är dags för gymnasiet, nya människor och nya vänner.

Bjuder på minnen. Old stuff, old times.

Advertisements

listen to your heart

Åååh, Halva mitt hår är lockigt och halva rakt. Somsagt, så är mitt riktiga hår på gång. Nackdelen med radpermanent (för min del) är att de hår som har blivit utsatt för ingreppet alltid förblir rakt, så för att få tillbaka mitt naturliga hår så måste jag låta det växa, så kan jag sedan klippa av det som är rakt. Kul. Aja, bjuder på en bild när jag fixade mig inför kvällens spontana festlighet. Vill även tillägga att det är fruktansvärt skönt med höstlov nu!

why can’t we give each other our love

Tänker du på mig innan du somnar? För du är fortfarande det sista jag tänker på innan jag faller in i mina drömmar. Kommer du ihåg oss? En gång i tiden, var det du och jag. Vi visste vad vi ville och vad vi behövde. Vi visste båda två att vi skulle kunna få det bra. Vi skulle kunna leva med varandra, om jag bara gav oss en chans. Om jag bara kunde lämna allt och ge mig dig, besvara dig. Jag kan inte sluta tänka på våra stunder, stunder som har fått mig att le. Stunder där vi tillsammans är omgivna av kärlek och lust. Lycka.

Jag undrar vad du gör just nu, vad du har gjort under dessa år. Jag undrar om du håller hennes hand på samma vis som du gjorde med min, när vi promenerade på stranden vid solnedgången och våra fotspår i sanden. Jag undrar om det är samma vågor som slår mot land då dina andetag blev kärleksslag. Om. Jag tänker på dig än, jag tänker på dig nästintill varje dag. Efter alla dessa hundratals dagar från varandra, är du fortfarande det första jag tänker på när jag vaknar.

För sanningen den är att vi vet båda två att det inte kommer att förbli oss.