river flows in you

Det är komiskt att man måste släppa taget om något värdefullt om man ska prioritera något nytt som kan bli något lika, värdigt. Det är tragiskt att jag inte har lärt mig att nöja mig och som ett förvirrat barn hela tiden ska söka efter något nytt, något som tycks få mig själv att tro att komma närmare mina drömmar, men mina drömmar, de förändras hela tiden, mina drömmar de har trots allt sina gränser, gränserna satta av verkligheten. Vad jag trodde var värdefullt förlorar helt plötsligt sin totala värdighet, och åter igen är jag på samma spår. Söker efter något jag tror jag vill ha och önskar, utan att veta vad det egentligen är värt.